Några veckor innan EM i Polen frågades laget hur det gick för alla: K-J var på väg att byta FBL gyro, Krister hade tail bounce och Johannes var irriterad över att hans beställda Staysee 800 kropp vart borttappad av DHL/PostNord! Man kan säga att ingen kände sig riktigt motiverad att åka ner på EM i F3C.
Men senare, innan tävlingen så hade K-J flugit in sig på sitt nya Futaba Gyro. Krister’s magiska händer fick bort sin irriterande Elevator bounce, och Johannes fick sin helkropp (med mindre än 24 timmars marginal). Resan var dock inte över ännu, alla problem som laget haft gjorde att mindre träningstid lagts ner på flygning!
Laget reste ner till Polen via två olika vägar. Hasse och Johannes tog bilen till Nynäshamn för vidare båtfärd ner till Gdansk. Krister och K-J (med föräldrar/supportrar) tog 2 st bilar, och lyckades köra ner på en dag (från Göteborgsregionen).
Laget var samlade den 21 Juli på Hotel Mlyn, Wlocklawek. Dagen gick åt att träna på ett av de fyra övningsfälten som arrangörerna anordnat. Vi pratar dock inte om lika fina modellflygfält som i Sverige, en ojämn bondåker med sandbotten var det mer likt.
Vädret var varmt och soligt och det bestämdes snabbt av våra supportrar att ett tält behövdes investeras. Det märktes nu att vi befann oss i Polen eftersom de kunde hitta ett fullt fungerande tält på 3x3m för 170kr! Visst var det inte lika stabilt som de finare tälten på markanden-men ingen kunde klaga med tanke på priset.
Vi delade övningsfält med 3 andra nationer: Tyskland, England och Nederländerna. Vi besökte Englands lag och pratade om JR’s nedläggning och framtid. Vi skämtade om att inte nämna Brexit! Alla flög JR helikoptrar med de gamla V2 huvudet. En flög med Forza 700 huvudet (utan någon speciellt mod/delta mix).
Vi lärde oss mycket på övningsfältet den första dagen. Både Johannes och Krister justerade tidigt K-J’s inflygningsfart och vändningar. Vi visste att hans poäng skulle öka om han flög lite lugnare. Johannes coachade både Krister och K-J med sina autorotationer. Krister brottades mest med dem och ni kommer förstå varför lite senare! Hasse och K-J började klaga på Johannes P3 manöver som slutade med höjda röster från Johannes sida (han hade en mindre synvilla under flygning) – roligt hade vi i alla fall! Hasse, vår TM, satt i en solstol med kritiska ögon och hade bara negativa åsikter om vår flygning. Detta var mycket bra så vi ville försöka rätt alla ”enkla fel” som vi hinner rätta innan tävlingen. (Resten är för sent att hinna med)
Även fredagen spenderades mycket tid på träningsfältet. Nu hade Tyskarna kommit igång på allvar. Deras stjärna, Stefan Wachsmuth som vann Euroheli Series övade för fullt med sin JR Sylphide m Staysee 800 kropp. På vårat fält ska det nämnas att ingen F3N pilot tränade. Alla fält var öppna för alla, men ingen F3N pilot övade hos oss. Några problem fanns det dock på träningsfältet. England’s hovringsruta låg 20m längre fram än Sveriges och Tysklands. Vi flyttade våran ruta högre upp så vi inte behövde oroa oss för att flyga in i Engelsmännen. Tyskarna vägrade dock flytta på sin ruta och ibland sprang vi därifrån när de utförde autorotationer. På fredagen passade även Hasse på att registrera laget borta vid huvudkontoret på de officiella flygfältet. Detta gick felfritt och Hasse fick beröm för att han fyllt in dokumentationen korrekt. (De andra lagen var lite slarviga)
På lördag var det dags för official practice. Sverige var först att börja kl 09:00. Varje tävlande får 10 min på sig (30 min åt Sverige). Allt började med att Hasse pratade med arrangörerna angående deras hovringsflaggor-som var 10cms spett! Vi bytte ut dessa mot våra flaggor för vi ville inte förstöra våra helikoptrar om vi träffade dem. Först ut var K-J som hovrade lite och försökte hitta flight line. Krister och Johannes hjälpte till med lite flaggträffar också. Sedan flög Krister och Johannes sina pass och var hyfsat nöjda.
Efter våran Official practice åkte vi bort till huvudkontoret och registrerade våra modeller. Här mäts rotordiametern, kontroll av alla ID-märken och invägning av modellen. Reglerna idag är en maxvikt på 6,50kg. Nedan finner ni lagets A-Modellers resultat:
Johannes = 5,92 kg
K-J’s = 6,10 kg
Kristers = 6,47 kg (Det är inte så konstigt att den är jobbig och autorotera med!)
Vi kan nämna att Krister inte vann tävlingen om tyngst helikopter. Det gjorde Juho från Finland, 6,50 kg! (SAB helikoptrarna har lite viktproblem med sina 3B huvuds Urukay Competition). Det fanns många som låg på den övre gränsen och det förvånar ingen om FAI skulle öka vikten med några gram! Hur som helst, alla var mycket glada att vi klarade oss igenom denna fas av tävlingen! Resten av dagen spenderades återigen på träningsfältet samt invigningen på eftermiddagen.
På söndag blev det dags för första omgången. K-J var först ut och gjorde en mycket bra flygning! Några missar här och där, men flygstilen var i linje med vad domarna gillade. Krister presterade också på en bra nivå. Dock placerades några manövrar lite fel vilket domarna inte gillade. Vi märkte att marginalerna för fel var mycket små! Johannes gjorde en Dubbel Candle med descending flip som domarna hade lite synpunkter på-men levererade genom resten av flighten! Alla var mycket nöjda efter första dagen! Johannes låg på delad 6/7 plats, Krister på 19:e och K-J på 27e.
Round 2 bjöd på lite intressanta stunder. Ett oväder med regn bröt ut under Johannes flygning, men istället för att bryta så körde han på. Detta kanske inte var så populär bland domarna som satt i regnet och letade efter sina paraplyn. Poängen blev det lägsta som Johannes ”fick” av domarna i P-Programmet. Om det var en smart val att fortsätta i regnet eller ej vet ingen.
K-J hovrade mycket fint i omgång 2. Tyvärr, när han skulle flyga iväg på Idle up (stunt) så råkade han slå i Throttle hold! Modellen landade 40m snett framför oss-alla var förvånade! Johannes som var caller visste inte riktigt om det var OK att fortsätta och vände sig till domarna. De flesta skakade på huvudet och sa att det är över. TM, Hasse gick fram och hävdade att K-J inte har passerat center line och manövern inte har blivit utkallad samt 10 min inte överstigits ännu. Vi beslutade att K-J skulle fortsätta och bli bedömd. Skulle allt ”nollas” kunde det diskuteras efteråt.
Krister’s flight var lika stabilt som innan och bjöd inte på någon dramatik.
På tisdag flögs omgång 3. Dagen började med en notis på anslagstavlan med K-J reviderade resultat. Omgång två hade ”nollats” av Juryn. Det fanns inget att göra, men laget bestämde att K-J inte behövde denna negativa psykologin innan sin flight och vi meddelade honom efter flygningen vad som hänt. Tur kanske det var-för K-J flög in 207,75 poäng! Han välkomnades till ”The 200 point club” av Finland. Johannes slog också sitt EM rekord på 242,0 poäng. Krister hade fortfarande lite problem med Autorotationen och straffades hårt av domarna. Vi måste komma ihåg att på EM-nivå så räcker det att man ”bommar” en eller två manövrar för att förlora 10-20 totalpoäng-inga misstag får göras!
Onsdag flögs sista omgången, round 4 och alla i laget presterade enligt förväntningarna. Johannes flög in 243,75 poäng och gick vidare till final omgångarna (Tillsammans med Juho från Finland). K-j och Krister presterade mycket bra och flög båda över 200 poäng igen!
P-Programmets 4 omgångar var en av det tajtaste poängen som setts på ett EM enligt domarna/juryn. Mellan top 10 piloten och top 3 var det ca. 10 poängs skillnad! Det är knappt 1 poäng extra från en domare i varje manöver! Marginalerna var mycket små kan man säga. Juryn erkände nu att ”Europa flyger nu på samma nivå som Amerikanarna”.
Johannes hamnade i final och fick knappt 2 dagar på sig att flyg/träna på F-programmet. Han kände stor glädje att komma till final-men var samtidigt mycket arg över att han inte tränat på F-programmet hemma i Sverige (med den försenade Staysee 800 kroppen). Krister observerade och coachade Johannes i alla F-manövrar och gav otroligt bra feedback som ingen kunde föreställa sig var så bra! Totalt fick han ihop 12 flygningar innan det var dags att köra omgång 1 i Finalen på Fredagen.
Det flögs 2 st F-omgångar på fredagen och det fanns inte tid mellan flygningarna att åka ut och träna. Det var för stressigt om vi skulle kört fram och tillbaka! Istället njöt laget av en lunch på fältet (pizza) och väntade in nästa omgång. Ett oväder försenade dock tävlingen- det blåste så mycket så att bajamajorna välte och bjöd hela fältet på en sommardoft….
Efter dagens två första F-flygningar var Johannes nöjd med poängen. Dock råkade han flyga över tiden i omgång 2 (9 min 19 sek). Pga av detta fick Johannes 0-poäng i Autorotationen vilket påverkade honom rätt hårt. Flygningen hade högre poäng än första omgången. Nu fanns bara ”en chans” kvar att flyga F för att få en bra ställning.
På lördagen skulle Johannes flyga sist av alla piloter i omgång 3 (sista flygningen på EM). Johannes åkte inte och tränade utan ville bara köra på. Han kände inte att någon extra flight skulle höja hans nivå i sista minuten. Flygpoängen i Round 3 blev 244,0 vilket var den 7:e bästa flight i omgång 3!
Efter landningen fick Johannes stora applåder, främst ifrån det Schweiziska laget! De hade nämligen räknat ut att Johannes behövde slå en Fransman som flög 238,75 poäng för att Schweiz skulle ta ”lagguldet”. De sista poängen från blev 244.0 och stor uppståndelse blev det. Schweiz hälsade Johannes att det var den snygga Autorotationen som gav dem guldet och många kom fram och tackade honom.
Tävlingen var över och några timmar senare började prisutdelningen. Ennio Graber blev Europamästare 2016! Johannes hamnade på en 13:e placering, Krister på 22:a och K-J på 27:e. Sverige, som lag, placerade sig på 6:e plats (av 12 länder) vilket var en mycket god prestation!
Vad lärde vi oss av resan? Sverige kan bättre-mycket bättre. Krister hade, utan problem, tagit sig till final om inga större misstag gjorts. K-J växte varje dag och förbättrade sin flygning avsevärt. Johannes behöver träna mera F och förbereda sig nästa gång.
Ett extra stort tack till Helene och Peter Djervbrant för all support ni gav laget under EM-från och med nu måste ni alltid följa med!